Jessicas Blogg

Det är absolut inte 1:a april men jag kände mig grundlurad iaf.
I förrgår kändes det som att flunsan hade gett med sig och igår så var jag piggare men tänkte att det är bra att stanna hemma en dag extra. La mig i sängen och kände hur jag började frossa och hosta igen och älsklingen han hostade så det lät som att lungorna skulle komma upp. Inte ens Cociliana funkade på han.
Nu har jag legat nästan hela dagen och kollat film. Känner mig uttråkad och avskyr när jag inte har ork till något och när ögonen är tunga som blyklumpar.
Vill ha ork att jobba, ork att packa och ork att ha roligt.

Nu vila igen, för i morgon måste jag på jobbet. Det bara är så!

Jag brukar inte blogga på arbetstid men kunde faktiskt inte låta bli denna gång för vi har varit med om något trautmatiskt alldeles nyss.

Jag hörde ett skrik från rummet brevid och en smått hysterisk M ropar högt att det är en mus inne på hennes kontor men den sprang och gömde sig bakom hennes bokhylla. Kanske av chocken av det höga ljudet. Själv brukar jag vara sansad men inte denna gång för jag gillar inte möss som är inomhus så jag springer ut ur mitt rum av rädsla att behöva möta den lilla saken eftersom bokhyllan står alldels vid dörröppningen till mig. Jag ringer vaktmästaren som lovar att komma hit och fixa bort den.

Jag går tillbaka till kontoret dock med hög puls och hör hur M börjar få lite smått panik för när hon sitter där med fötterna högt upp så ser hon den lilla musen springa över hennes skrivbord.

Det är ju tur att vi har ett gäng snälla grabbar och tjejer här som inte är rädd för de där småa varelserna, så de fick fast den i en sopkorg och hällde ut den genom fönstret.

Men jag lovar att det känns äckligt att veta att det mitt i allt kan dyka upp en liten brun sak med huggtänder.

Nu ska jag försöka hitta fokus och arbeta. Ha en bra dag där ute!

// Jessica

I eftermiddag åkte jag till stallet och tog ut Emil i den vilda stormen. När man har häst får man allt bita ihop och klä på sig ordentligt. Kan säga att sådana här dagar känns det motigt att åka till stallet. Men något som förundrar mig är att när jag väl kommer dit så finns inget annat än jag och hästen. En härlig känsla. Nåja, vi drog ut i skogen jag och kusen och jag njöt av den friska vinden som bet mig i kinderna. Jag njöt av farten och av doften av höst!

Väl tillbaka i stallet så mockade jag och körde igenom Emils stretchning och så kelades vi en stund, precis som vi brukar göra varje gång jag är i stallet. Åkte sedan hem till en väntande LK som kom förbi på en kaffe. Skoj att ses =)!

Klockan hann bli rätt mycket innan jag kom igång med de där husliga bestyren som jag har, men när jag väl kom igång så gick det av bara farten så nu är det dammtorkat, dammsuget, skurat, barnens sängar är fixade, tvättmaskinen arbetar, väskan inför morgondagen är packad och diskmaskinen är urplockad. Ja, jag vet, jag är grymt effektiv mellan varven och speciellt effektiv när jag är ensam som ikväll när Robert är på jobbet och inventerar. När han är hemma så är jag mest gosjuk och vill kramas och får liksom inte igång flow, även om jag plockar och fixar även då. Nu måste jag erkänna att ögonlocken börjar bli tunga, så det är dags att hoppa i säng och kramas med kudden tills älsklingen kommer sig hemåt.

Natti natti!

// Jessica

1972 var året jag föddes och för min ensamstående mamma så var livet inte så enkelt. Att få vara mamma ledig länge var inte möjligt på den tiden så när jag var sex månader fick jag börja som dagbarn hos världens mysigaste familj. De tog mig till sig och jag var priviligerad att ha en mamma som älskade mig och en extra familj som också alltid fanns där. I många år fick jag vara där och även nu i vuxen ålder så skojar vi "barn" om att vi är syskon.

Och som goa storasyster A sa, så har vi ju samma pappa. Att inte ha någon "egen" pappa var konstigt på den tiden så jag tog mig friheten att fråga Pappa B om han inte ville bli min pappa. Kommer inte ihåg vad han svarade men han har alltid i mina unga år varit den pappa figur som alla barn vill ha.

Idag har jag fått ett tråkigt besked och det är att han har gått bort och jag fäller en tår över förlusten att en sådan mysig människa lämnat jorden och lämnat alla som älskar honom. Jag skänker hela hans familj en tanke och hoppas att sorgen inte blir övermäktig.

Jag sörjer med er!

// Jessica

Och nu har jag gjort en sak som jag inte ångrar. Jag har tagit semester idag och varit till Andreas på Presenta och Här. För första gången i mitt liv är det en kille som klippt mig och jag kände viss ångest innan. Men någon gång ska vara den första och jag gick därifrån med ett leende på läpparna. Inte bara för att jag var "rätt" nöjd med resultatet men också för att han var otroligt gullig den där unga frisören som kommer från Kiruna. Inte en drömprins för det har jag redan, utan en gullig människa som hade "det" och fick mig att må bra där i friserstolen.

Fast nu sitter jag här och är trött. Varit och tankat, lämnat bromsok på Oijanpärä, handlat och packat upp varor. Tror jag måste slappa en stund innan jag åker till stallet.

Kram till er alla!

// Jessica

I lördags önskade jag att jag hade en nyckel som jag kunde låsa upp låsningen i nacken med. Otroligt trött kände jag mig när jag vaknade och fortfarande hade ont trots att jag sovit i min egen säng, med min egna kudde och med min egna snuttefilt Robert.

Helst av allt hade jag legat kvar i sängen och tyckt synd om mig själv men med massor av "måsten" att göra så var det inte riktigt läge för att känna efter så trots att Robert var trött efter allt jobb under veckan och jag var trött efter all värk så blev det till att kliva upp.

Rensade en del i källaren och drog till Kronan för att slänga skräp och när vi körde därifrån så hade jag så ont så jag var illamående. Inte roligt alls och jag är glad att det inte är så ofta jag har ont, för det finns de som lever med värken dagligen.

Kom hem och hade helst av allt velat krypa ner i badet och gosas i varmvatten men vad fick jag göra istället? Jo dags att åka till stallet för att göra ett till "måste". I lördags så kändes det som ett måste och jag åkte inte dit med min vanliga glädje. Men när jag kom dit och tog in Emil så var allt det motiga som bortblåst och vi hade en härlig ridtur.

Det är en härlig känsla att rida ut i skogen efter barkvägarna, känna doften av höst och njuta av tystnaden! Väl tillbaka i stallet och efter all stretchning med Emil så åkte jag hem och upptäckte att jag inte behöver någon nyckel för att låsa upp låsningar. Det är ju bara att åka till stallet och rida, för värken var som bortblåst. Och när jag kom hem så står min älskade och skurar för att det ska vara fint när Helena och Berit skulle komma. 

Helena och jag hade bokat in en sminkafton med Mary Kay och vi hade urskoj där vi satt och testade nya färger och nya metoder att sminka oss. Vinet flödade och tillslut blev vi ståendes vid tvn och sjöng karaoke till kl 01.00 när taxin hämtade henne för att ta henne till Olivers. Jag och darling dök ner i sängen och sov som små grisar.

Kram

Jessica

Nu ligger jag här i sängen med en snarkande mamma inte så långt ifrån mig. Har nu tillbringat två kvällar hemma i Kalix bland vänner och bekanta och jag har fått mätta lite av den hungern jag har haft på det sociala livet där man springer på någon bekant på stan och surrar lite, eller när man som jag igår var till Pinglo och drack thé och snackade strunt i 2 timmar. Bara "girltalk" och det är sååå befriande.

Ikväll hade jag en dejt med Pearl Ewa och fick skratta en hel del åt mitt urkassa bowlingspel. Märks att man inte spelat på länge för jag var en hejare på att missa käglorna idag hahaha. Tack du goa vän trots att jag losade stort 2 av 3 omgångar. Men jag tar revansch, jag lovar!

Dags att uppsöka lopplådan och hoppas på att JB, alltså John Blund, kastar extra starkt sömnpulver i mina ögon så jag somnar fort som attan. Behöver sova för i helgen blir det fullt ös medvetslös för jag har massor att göra eftersom inget blivit gjort i veckan. Och så ska jag till stallet på lördag och bara ta det luuuuuuuuuugt med Emil. Gud vad jag älskar den hästen och vad jag är glad att han finns.

Ha en bra natt!

// Jessica

Nykär och förälskad? Ja då går allt lätt. Det är så enkelt att göra de där små sakerna som gör hela skillnaden och håller glöden uppe. Ja vilka då kan man tänka sig? Att fixa en mysig middag tills partnern kommer hem, tända ljus, städa, tappa upp ett bad, skriva små söta sms bara för att visa att man tänker på varandra under dagen.

Det finns massor med saker som är så otroligt viktiga för en relation och som inte kräver någon kraftansträngning utan egentligen bara en närvaro!

Jag satt en gång på Dagoberts i Luleå med en vän när det helt plötsligt dök upp ett gäng med killar. Svensexan för den ena killen var i full gång och han hade några uppdrag han var tvungen att göra. En sak som han hade fått i uppdrag att fråga människor runt omkring hur de skulle få sin relation att fungera.

- Glöm aldrig bort varandra!, var mitt svar till killen.

Det var det bästa tips han hade fått tyckte han och trots att han var lite onykter så tror jag ändå att mitt budskap nådde fram lite grann.

Vad jag menade med det är att aldrig någonsin glömma bort den andres behov och att vara osjälvisk och visa varandra respekt och omtanke.

Jag hoppas att vi alltså jag och darling, aldrig glömmer bort varandra för då slocknar glöden, sakta men säkert! Och jag har en gång lovat mig själv att aldrig leva i ett förhållande eller en relation där bara en person är den drivande och det tycker jag inte att någon skall behöva uppleva.

// Jessica