Jag tackar gud för min mor!
Till min mamma behöver jag inte säga mycket. Hon förstår.... Jag behöver inte be henne komma hit när jag mår dåligt. Hon kommer och finns bara i min närhet. Hon säger inte mycket hon heller, men bara känslan att hon kommer hit just för att bara finnas till ifall jag behöver henne gör mig starkare.
Idag är en sådan dag. Nu ligger jag här i sängen med datorn på magen och väntar på ett telefonsamtal. Snart är allt över. Idag börjar det och förhoppningsvis blir det ett avslut innan helgen.
Det absolut tråkigaste är att jag eg. inte alls vill detta men det finns saker jag inte klarar av.
Min sambo är en klippa, står bakom mitt beslut till 100% och det är en trygghet i allt.
Nu bara vänta och se.... vänta......... klockan går, tick tack tick tack!!!