Inte roligt på en fläck...

Att sälja sin vän, som kändes så självklar, är så hjärtskärande. Samtidigt som det känns rätt så känns det så fel. Igår var en kvinna förbi och kikade och även provred. Och han uppförde sig givetvis exemplariskt min vackra Svensk. Det som känns skönt är att jag faktiskt inte behöver sälja honom till första bästa. Blir ändå lite förvånad över att så få är intresserade över en sådan underbar varelse, nej jag är inte partisk ;).
 
Nä nu ska jag käka frukost och häva mig ut till stallet.