Arslet är fastgjutet i soffan!
En liten tant kom och promenerade en bit uppåt vägen och Emil upptäckte inte henne förrän hon var på sidan av oss. Hästars syn är ju inte som våran så att de blir skraj för nåt sånt, det får man ha i beräkning, så vips så höll jag på att trilla av när han kastar sig 2 meter i sidled.
Men satt kvar och visade honom att tanten inte alls var farlig och så drog vi vidare. Han gick jättefint och samlat både i trav och galopp på både utväg och hemväg så jag drog vidare efter intervallbanan och släppte tyglarna och tjo vad det gick undan.
Skööööööööönt att få rensa hjärnan lite för nu sitter jag här igen framför datorn och måste skriva ett brev till en död författare. Hur lätt är det eg.???
// Jessan